Har ändrat om lite här på sidan, ville ha den lite enklare och mera som en blogg än som en hemsida, känner mig ganska nöjd nu, förutom två detaljer, jag skulle vilja få till en besöksräknare och sen vill jag att man ska kunna se antal kommentarer när de kommer in. Nu ser jag inte om någon kommenterat förens jag själv trycker på kommentarer.. Hmm, raketforskningsnivå så jag har inte löst dessa två detaljer.

Jag har dock lagt till en ny flik som heter Resultat, det blev himla intressant. Dels är det slående att Kakan och jag faktiskt lyckats få till en hel del 10:or genom våra tävlingar, vilket är riktigt skoj å se, MEN vi lyckas också alltid ha någon typ av sämre betyg på alla tävlingar, nån 0:a här å där. Men det visste jag ju sedan innan och det är just där vårat träningsfokus ligger nu, att få till en säkerhet och balans i momenten, helheten ska finslipas. Sen kanske betygen hade sätt något annorlunda ut om man hade haft tålamod att vänta lite med sina starter.

Skrattar gott åt kommentaren på mitt helhetsbetyg i en av våra klass l starter, vi får där betyg 8 med kommentaren att vi leker lite väl mycket mellan momenten. Hihihi, ja, jag minns de där väl när jag ser pappret, jag va tvungen å stimma och busa som tusan med sockret mellan momenten annars hade hon stuckit, hon va ett riktigt frö som ung å man glömmer fort men jag kunde inte låta 2 sekunder passera utan att nått hände för då jaga hon sin skugga, å fanns de ingen skugga så sprang hon i hopp om att den skulle dyka upp ..

Det som också är intressant är att vi på nästan alla tävlingar fått feedbacken "svajig, släpper, pendlar" i vårat fria följ/linförighet. Det är ju just detta som vi också jobbar mycket med för tillfället och nu fick jag än mera vatten på min kvarn att denna detalj ska minsann snyggas till .. Å när jag får en säkerhet hos Kakan exakt vart hon ska gå vid sidan så kommer också hennes pip försvinna, det kommer i frustration över att hon inte vet exakt vad jag vill, och ja, det är mitt eget fel som styrt till de lite med just detta moment under hösten. Men, vi vet problemet och då är det genast så mycket enklare att lösa ..

 

I övrigt känns de som att hundträningen e påväg in i ett riktigt bra stim för tillfället, I like ...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tänka sig, nu har jag tränat flera gånger sedan nyår och hjärnan tinar sakta men säkert upp i sitt träningstänk. Jag måste liksom komma in i träningen för att komma in i tänket och jag måste komma in i tänket för att komma vidare i träningen. Ja herre, de va enkelt och kortfattat förklarat va ..

Vi har hur som kört flertalet lydnadspass, säkert 5 st, minst, och vi har dessutom gått några få spår, säkert 2 st och som en riktig bonus har vi dessutom varit i fårhagen och vallat vid flera tillfällen. Vallningen ordar jag inte så mycket om för där kan jag knappt formulera mig i ord, det är verkligen nytt, svårt och utmanande. Dessutom är ju Kakan som Kakan är och man måste ju vara lite av en raketforskare för att förstå den hunden ibland, jag förstår oftast vad som går fel i vallningen men eftersom självaste grenen är ny för mig har jag haft jäkligt svårt att visa henne rätt, eller åt andra hållet, visa henne vad som är fel ... Efter söndagens pass kände jag mig iaf peppad som tusan så då åkte vi därifrån med hopp om vallhunden Kakan kanske finns där nånstans, vi lever på de så länge vi kan för de vänder snabbt..

Åter till lydnaden då, där känns de som jag börjar få till ett lite bättre helhetstänk, mera finlir, mera lugn och fokus, förberedelse inför momenten (fortfarande en mycket svag sida hos mig), bratecken mellan moment, transport mellan moment, att få känna sig duktig och king men sen ha ett arbetstecken för att snabbt återgå till koncentration. Ja de e just dessa bitar som vi klurar på för tillfället, eller de e just dessa bitar som min hjärna börjat bearbeta och anstränga sig för att ta med mig ut till träningsplanen. Detta ihop med att stärka momenten och jobba vidare med detaljer och annat finlir i utförandet. Vissa moment känns "ganska" säkra, andra pendlar mellan 0:a och 10:a men jag antar att alla har såna risk moment, ex rutan, hur lätt är det inte att få en tass utanför där? Sen finns de ju momenten som tillhör "the never ending story", eller alla mometen tillhör väl det men fjärren ex är något alldeles extra, det är liksom inget som plötsligt verkar lossna över en natt utan där e de bara rent jäkla pill å styr, forever and ever..

Hur som så har jag nu bestämt mig för följande, vi ska inte prestera för tillfället, vi ska fortsätta med det jag skrivit ovan, jobba på, förbättra och kanske förändra, MEN vi måste också tävla, vi måste skaffa oss erfarenheter och jag måste tävla för att förstå vad vi behöver jobba vidare med, få en bild av vad vi kan, där på tävlingsplanen när allt inte e så som jag tänkt och planerat. Så vi skiter i att prestera, vi ska bara tävla! Så ja, ett av veckans mål får väl helt enkelt bli att leta upp någon tävling framåt våren så vi kan ge oss ut å latja lite på planen ..  Just nu känns de pepp å bara ha ett datum och jobba mot, det känns skoj och kravlöst, vi vill joba hund och ha skoj, ge oss en tävling....

 

 

Jag har funderat en hel del inför målen detta nya år, det har liksom inte varit sådär solklart som jag upplevt att våra tidigare mål har varit. Jag anser att Kakan varit jätteduktig under de få säsonger vi tävlat, riktigt jädra skitduktig faktiskt, och ja, jag har väl varit duktig jag med men nu har vi liksom hamnat lite på en ny fas, möjligen en fas som jag kanske inte riktigt förstått att vi nått till, fören nu, när vi står här..

Jag faller lätt in i att bli lite för mycket tävlingsmänniska, tyvärr, de e en ny upptäckt, och när de blir för mycket prestationstänk blir jag för det första en värdelös förare och för det andra så går plötsligt hundträningen från skoj till dödligt allvar. Det är just av denna anledning som jag medvetet startar tävlingar med Kakan när vi är lite sådär halvklara, lagom för att precis snubbla över gränsen till en uppflytt och snabbt komma vidare till nästa klass. Smart anser jag, för man kan ju inte känna press över nått som man KNAPPT kan å har lärt hunden. Planen har fungerat och nu står vi här, januari 2012 och min hund har all rätt att tävla elitlydnad, coolt ju ... Eller nja, de beror ju på hur man ser på de, egentligen kanske ganska taskigt och orättvist mot sin hund å låta henne gå ut å tävla i moment som hon enbart fått lättare förhandsvisningar på.. Hur som, här står vi och utan djupare analys är både jag och Kakan glada i livet.

Nu är vi iaf i elitlydnaden vilket varit målet, skojsigt, nu då???? Ja nu jagar vi ju inga uppflytt längre, nej nu ska det presteras helt plötsligt, nu är ju målet att jaga FULLPOTT, alltså 10:or på domarblocket.

Så högst upp för målen under detta år, alltså 2012 är att hitta en bra mental balans inför prestation och rolig, humoristisk och avslappnad hundträning. Här kommer det ju in ca 101 st delmål, men dom tar vi en och en efterhand, ni får nöja er med slutmålet.

Sen är jag då väldigt noga med att de mål som sätts upp för de nya året ska vara mål som jag vet kan uppnås, jag vill ha känslan när jag skriver målet att det här fixar vi, de ska självklart vara en utmaning men jag måste utan tveka känns en rimlighet i det jag beslutar mig för.

Så bortsett från att få ordning på mitt egna psyke är målen för året att få till ett 1:a pris i Elitlydnaden, det känns ok och jag blir inte stressad vid tanken. Först ville jag nog satsa på ett lydnadschampionat men insåg snabbt att det fodrar 3 bra tävlingar vilket innebär att man måste göra minst 3 starter vilket raserades typ vid den tanken. Kakan och jag är på tok för oerfarna för att gå ut och göra 3 bra tävlingar av 3 möjliga och jag känner mig själv mycket väl, redan här känner jag stressen av att hitta ett gäng tävlingar att anmäla till, det kommer inte ske att jag hinner med de, eller framförallt, hinner träna på det som inte klaffar mellan tävlingarna, eller än värre, har förmågan att hålla den där balanden mentalt mellan tävlingarna.. Nej, jag bromsar där, vi satsar på ett endaste litet 1:a pris i eliten och allt annat än det är en bonus ... Målet med året är att hitta en självsäkerhet i momenten och teamet! Kakan ska äga på tävlingsplanen, hon ska känna sig king innan hon ens börjar, hon ska kunna köra elitlydnaden i sömnen och veta exakt hur saker och ting går till ...

Ett annat mål är att starta lägre spåret, brukset är ta mig tusan skoj och jag kan nog inte låta bli helt enkelt. Dock har jag redan nu bestämt mig för att denna start kommer ske utan platsen då det förkommer skott där. Kakan är inte skotträdd på nått sätt, inte vad jag vet iaf, hon har aldrig visat något.. MEN, jag vet att jag inte har möjlighet att träna skott så mycket som jag skulle vilja och Kakan är inte överförtjust i platsen som den är utan skott, andra hundar utgör en jobbig press för sockret så jag kommer inte utsätta henne för den biten. Platsen är helig och den kommer inte äventyras på nått sätt.. Jaja, skit i platsen, med lite ordning och reda borde det inte vara omöjligt med en uppflytt till högre ändå, så det är väl delmålet av självaste starten, att hoppa upp ett snäpp även i brukset ...

Agilityn ska vi fortsätta latja med som tidigare, men jag har inga mål här då jag vet att jag e så sjukt lat så jag släpar inte fram en hel agilitybana för att träna upp en tävlingskaka i denna sport, dock innebär ju inte detta att Kakan inte kommer tävla agility, för man vet ju aldrig vad man hittar på endå..

I övrigt ska jag nog inte ha så mycket mera stora mål en så detta år, jag ser det lite som ett mognadsår där vi ska bli mera sammanstrålade än någonsin som ekipage, jobba på detaljer, känslor, förberedelser och helheter, vi ska ha lika busroligt som tidigare år och vi ska njuta av livet .......

 

 

 

 

 

Ingen kan anklaga mig för att ha slitit ut bloggen under hösten iaf, jisses vilken dålig uppdatering det varit på sidan.. Hur som, dygnet har bara 24 timmar å den saken har jag tyvärr inte kunnat påverka.

År 2011 har nu passerat och jag är väldigt nöjd över att året faktiskt är över, det har varit minst sagt intensivt och jag förstår inte riktigt hur mycket man kan trycka in på 12 månader. Jag har studerat 100% under året och jag har jobbat 100% samtidigt, jag har flyttat 2 ggr under våren och jag har blivit sambo, jag har jobbat, pluggat och sovit, därimellan har jag umgåtts med min bästa Kaka, min lilla svartvita katt som jag uppskattar lite extra efter en höst där flera av mina kära vänner förlorat sina älskade eller att deras älskade blivit sjuka, det är sorligt värre å de tar på krafterna.

Min lilla stjärna till Kaka har hur som imponerat på mig även detta år och jag håller fast vid det som jag sagt tidigare, denna hund blir enbart bättre med åldern, världens bästa Kakibaki katt. Jag skulle kunna skriva ett helt blogginlägg om denna lilla kisses negativa sidor, tvångstankar och konstiga ideer, men ni som träffat henne vet ju att hon inte är som alla andra så idag ska vi enbart lägga fokus på att höja detta lilla socker till skyarna, hon är BÄST helt enkelt!

Eftersom jag haft mindre tidsbrist under året vilket i sin tur lätt till bristande träning för Kak är jag tokigt stolt över att hon trots det sett till att vi blivit uppflyttade till ELITlydnaden, hur tusan gick de till? Vi har inga 10:or rakt igenom på någon av våra tävlingar, MEN 10:orna finns faktiskt där å om jag kan hitta en bra balans och motivation i lydnaden där vi kan få till en jämnhet så skulle det bli superkul och superbra.

Vi har faktiskt gjort en tävlingsstart i agilityn med genomgående diskningar, men skoj hade vi och om jag lägger ner lite tid på denna sport så kan det nog gå riktigt bra, hmm, förutsatt att jag själv jobbar upp både kordination och kondition.

Ett MH har också hunnits med i början av 2011 vilket känns skönt att ha gjort, spåret är skoj och hösten bjöd faktiskt på ett apellspår som i sin tur gav en uppflytt till lägre klass, duktiga busiga lilla Kakan.

Eftersom min erfarenhet på tävlingsplan minst sagt är fattig gav vi oss ocksp på en Elitstart under hösten, jag måste ju kolla opp hur det går till på riktigt.. Vi har många bitar som fattas men jag va ändå så nöjd med Kakan efter den tävlingen, särskilt med gruppmomenten, så gött att hon fixade den pressen för hon gillar det INTE.. Tävlingen blev ett kvitto på det vi ska jobba vidare med under 2012.

Avslutar med att skriva in betygen fån höstens elit och apelltävling så tar vi målen för 2012 i nästa blogginlägg, måste fundera ett par dagar till på den biten.

ELIT lydnad i Västervik den 30/10-2011

Sittande i grupp: 10

Platsliggning: 9   nosar

FF:  6,5     Sitter snett, ljud, stannar upp (detta jobbar vi mycket med då jag förstört mitt ff endel under hösten)

Dumrutan: 9  nosar, sitter snett

Inkallning med stå o ligg: 10

Rutan: 10

App dirr: 0   ( hon kan inte riktigt momentet och sprang i förvirring till rutans kon)

App metall hopp: 8  dk, tveksamt tagande

Vittring: 10

Fjärr: 0 (trötthet och ofokus, flyttar sig sedan för mycket när jag peppar henne)

APELLEN, spår Västervik 13/11 - 2011

Spåret: 10, 10

Budföring: 10, 10

Lydnaden

FF: 9, 9  (håller tydligen kopplet för högt, blir dk)

Framförgående: 7,5, 7 vänder upp, dk, stretar (Kakan gick på sitt gå å iväg kommando vi har på promenad)

Platsläggande: 10, 10

Inkallning: 10, 10

Apportering: 7, 8,5 Slarv avslut (Kakan hoppar med apporten in i mig och sätter sen fot med den i munnen, rent bus)

Hopp: 6, 7 flera dk (Kakan skulle hoppa igen vid avslutet så jag fick hindra henne med massa kommandon i all hast)

Platsliggning: 10, 10

Som sagt, Kakan har kanonfina betyg i vissa moment så nu blir det att jobba upp en säkerhet och helhet... Är så nöjd med mitt lilla bus, hon går ut å gör sitt bästa i dessa två hösttävlingar då hon knappt fått någon träning, söta lilla sockret, hur skulle man inte kunna tycka om henne?

Återkommer snart igen med målen för nästa år!

 

Jag är fruktansvärt dålig på att uppdatera... Har lite väl mycket just nu så det får vänta... Men snart, snart en dag då ska jag berätta hur fantastiskt duktig min älskade Kaki varit på våra 2 senaste tävlingar, jag ska skriva upp vilka betyg hon kan få till (i vissa moment) och jag ska berätta hur matte kan göra nått som e ganska bra till å bli riktigt jäkla dåligt, de e faktiskt en bedrift de me ;-P....

Håll ut..